Utbildningsvetenskaplig kärna för ämneslärare III – utbildning och det sociala
9 hp

Kurskod: ÄUVK30

Beslut: Fastställd av Utbildningsnämnden för lärande och miljö 2017-12-20. Giltig från och med 2018-03-26. Ersätts av: ÄUVK31 - Utbildningsvetenskaplig kärna för ämneslärare III – utbildning och det sociala.

Nivå: Grundnivå

Utbildningsområde: Undervisningsområdet 100%

Huvudområde: Ej huvudområde.

VFU-andel: -

Engelsk titel: Core Education Course for Secondary and Upper Secondary Teachers III – Education and the Social

Diarienummer: U2018-242-219

Allmänna uppgifter

Kursen är högskoleförlagd och ingår i ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och i inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Fördjupningsnivå

G1F Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt Utbildningsvetenskaplig kärna för ämneslärare II – utbildning och lärande, 9 hp, och pågående ämneslärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan med minst 75 hp godkända inom denna eller motsvarande.

Syfte

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla förståelse för skolan som social institution och läraryrket som social verksamhet.

Innehåll

I kursen behandlas olika sociala relationer i grund- och gymnasieskolan med utgångspunkt i både pedagogiska, sociologiska och psykologiska aspekter. Fostransbegreppet och pedagogiskt ledarskap studeras i relation till skolans uppdrag såväl i nutid som i ett historiskt perspektiv. Samhällets föreställningar om normalitet och avvikelse behandlas och begrepp som mobbning, diskriminering, trakasserier, och kränkande behandling studeras med utgångspunkt i relevanta styrdokument och ur såväl sociologiska som psykologiska förklaringsmodeller. Barns och ungas sociala samspel och digitala kulturer belyses och diskuteras löpande under kursen.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna beskriva och diskutera skolan som social institution utifrån några olika centrala sociologiska teorier och begrepp (1)
  • kunna beskriva och diskutera hur samhällets syn på fostransuppdraget har förändrats över tid och hur dessa förändringar påverkat skolan (2).

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna kritiskt förhålla sig till hur den förändrade användningen av digitala media kan påverka organisering av det pedagogiska uppdraget (3)
  • kunna beskriva och förklara mobbning och konflikter i skolan utifrån ett psykologiskt perspektiv (4)
  • kunna kommunicera och reflektera kring värdegrundsfrågor som rör bl.a. identitet, sexualitet, etnicitet och klass, i relation till skolans samhällsuppdrag (5)
  • kunna identifiera och analysera konflikter och kränkande behandling i undervisning och pedagogisk verksamhet samt dra slutsatser av vad det kan innebära för elevers lärande och utveckling (6).

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten

  • ur ett ledarskapsperspektiv kunna analysera samspels- och konfliktsituationer i skolans praktik med stöd i relevanta teorier (7)
  • kunna beskriva hur föreställningar om normalitet och avvikelse skapas och analysera hur dessa kan påverka lärare och elever (8).

Genomförande

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppstudier. Olika gestaltande uttrycksformer används. Utifrån kursens lärandemål dokumenterar studenten systematiskt och kontinuerligt sina erfarenheter och sitt kunnande i en digital portfolio. Redovisningar sker i varierande former enskilt, i grupp, gestaltande, skriftligt och med hjälp av digital teknik.

Genom kursen löper en serie av seminarier som på olika sätt fördjupar och bearbetar kursens övergripande syfte med utgångspunkt i utvecklingen av studentens egen pedagogiska grundsyn och professionella identitet.

Examination – prov och former

På kursen som helhet används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Delprov 1 (3 hp) Barns och ungas digitala uttryck.
Individuell uppgift som presenteras med hjälp av digital teknik vid ett examinerande seminarium. Lärandemål 3, 5 och 8 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 2 (3 hp) Skolan som social institution.
Delprovet examineras med en seminarieserie med 3 seminarier som avslutas med en skriftlig inlämningsuppgift. I examinationen ingår att studenten ger respons på en annan students uppgift. Lärandemål 1 och 2 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 3 (3 hp) Utvecklingspsykologiska teorier och kränkande behandling.
Skriftlig tentamen som genomförs i grupp. Lärandemål 4, 6 och 7. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov 1 och 3.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.

Om studenten har en rekommendation från HKR om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator, eller den examinator utser, rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Utbildningsnämnden för lärande och miljö 2017-12-20. Giltig från och med 2018-03-26. Ersätts av: ÄUVK31 - Utbildningsvetenskaplig kärna för ämneslärare III – utbildning och det sociala.

Revideringar

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan, inom ytterligare två år och efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med kursplan som innehållsligt kan bedömas som näraliggande och där examination kan genomföras utan att det innebär mer än marginell ökning av de resurser som förbrukas. Efter dessa ytterligare två år kan studenten endast erhålla intyg på avklarade delprov.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

  • Artiklar om ca 200 sidor tillkommer.

  • Aspelin, Jonas (2015), Lärares relationskompetens. Utbildning & Demokrati. 24(3): 49-64. Utbildning & Demokrati

  • Jenvén, Hélène (2017), Utsatta elevers maktlöshet. En studie om elevers social samvaro som förbättringsarbete i åk. 8-9.. Studies in Educational Sciences with an Emphasis on Didactics. Örebro universitet. (291 s). Anmärkning: Kapitel 9

  • Linderoth, Jonas & Olsson, Camilla (2012), Världen som spelplan: gränsöverskridande i onlinespelkulturen. Stockholm: Medierådet (80 s). https://www.statensmedierad.se

  • Lindgren, Simon (2015), Sociologi 2.0 – samhällsteori och samtidskultur.. Gleerups utbildning AB (239 s).

  • Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. 3 upplagan. Stockholm: Natur & kultur (769 s).

  • Lundgren, Ulf. P., Säljö, Roger., Liberg, Caroline. (2014), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare.. 3 upplagan. Stockholm: Natur & kultur (769 s). Anmärkning: Kap 12, 13 och 14

  • Skolverket (2013), Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar. Skolverket

  • Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. (281 s). http://www.skolverket.se

  • Woolfolk, Anita & Karlberg, Martin (2015), Pedagogisk psykologi. Harlow: Pearson Education Limited (673 s). Anmärkning:

Kortadress: www.hkr.se/käuvk30